söndag 31 juli 2011

Lista från 1971 med bonusspår




1971 gjorde Tyska Can gjorde den skogstokigt underbara dubbeln Tago Mago. Gong spelade in Camenbert eleqtrique i Frankrike och den kom ut där 1971. I England kom den ut 1974 på nya skivbolaget Virgin records och kostade 59 pence. Köpte den där när jag var i England
för första gången vintern -74.
Sandy Denny hade lämnat Fairport convention och gav ut första solo skivan 1971. På spotify finns det en nätt liten box på 19 cd om man vill höra mer av henne och det vill man.
Family är väl Leicesters finaste bidrag till rockhistorien. Kevin Ayers var en gång i tiden med i Soft Machine och gjorde under 70-talet massor av underbara skivor. Kevin Ayers är en underbar engelsk eccentriker och han
borde nog blivit större rent kommersiellt än han blev för han hade allt: fantastisk låtskrivare, sin mörka karaktäristiska röst och var/är dessutom en bildskön man. Strangers in blue suede shoes var nog det närmsta en hit han hade. Han är en av mina stora favoriter.
Aprodites child var från Grekland. Vangelis och Demis Roussos var med i bandet.
Ingemar Berg sa att jag skulle göra en lista med 6 låtar så låt nummer 7 är med utom tävlan. Fredrik berättade om den 4-årig kursen på universitetet i Van der graaf generator kunskap. Jag har också hört att avhoppen från kursen är höga . Bekymrad över detta har jag flera gånger tagit kontakt med dom och föreslagit att termin ett bara skall handla om sången Man-erg. Avhoppen från kursen skulle sjunka från (var det 99,99%?) till långt med hanterbara siffror. Det vackraste musikstycke som gjorts.
Och jo, glömde ju Kinks låten God´s children. Ganska okänd Ray Daviespårla från en film från 71 som hette Percy.
Upplägget blir därmed 7 låtar att rösta på och van der graaf som bonus.
varsågod:

OBS! Hammill vill bara tillägga att ni kan väl välja ut tre av de låtarna ni gillar bäst och numrera dem 1, 2 och 3 under den kommande veckan, så gör jag en sammanfattning av resultatet på söndag.

10 kommentarer:

  1. Fin lista, Ingemar. "Man-Erg" utom tävlan låter bra. Den står över det mesta som gjorts i musikväg.
    Jag tänker dessutom skriva lite om VdGGs mästerverk "Pawn Hearts" under veckan.

    SvaraRadera
  2. Angående band/artister från Leicester, så håller jag med om att Family är bäst. Här finns några till från denna stad: Kasabian, Corner Shop, Jon Lord från Deep Purple och gamle skönsångaren Engelbert Humperdinck. Detta fick jag reda på här: http://beehive.thisisleicestershire.co.uk/default.asp?WCI=SiteHome&ID=8354

    SvaraRadera
  3. Det här blir omöjligt, älskar alla låtar på denna lista (med undantag från Afrodites Child som jag inte hört än). Jag började på en 71-lista för några veckor sedan: i de ingick både Cans Oh Yeah och Kevin Ayers Blue suede shoes. Hade också med Theme One av Van der Graaf och grunnade på nåt med Gong. Nu skippar jag nog 71 och väntar på en annan årgång.

    SvaraRadera
  4. Som sagt, det här var svårt. Ska erkänna att Can och de andra krautbanden har jag dålig koll på. Det krävs en viss tillvänjning, men om jag lyssnade noga på trummorna på Canlåten, så fick de andra ljuden falla in bakvägen in i min hjärna om ni förstår.
    Jag måste också berätta om Gongs skiva. Jag har en liknande anekdot som Ingemar S här. På Varaslätten där jag bodde 1971 var det inte lätt att få tag i Gongs skivor, så jag beställde dem via NMEs annonser från ett företag i Wales. Jag minns att firman låg i Caernarvonshire. När "Camembert..." levererades och jag skulle lägga den på skivtallriken, så var den ordentligt skev. Det gick dock nästan att spela hela skivan om man hade tur. Jag håller den i handen i skrivande stund och den är fortfarande skev!!!Det passade dock ganska bra att detta flummiga band även var flummiga på skivtallriken. Såg Gong på Musikens Hus för några år sedan och de var lika bra som när det begav sig trots allt piprökande...
    OK. Jag får väl bestämma mig för dessa tre:
    1. Family - Underbar låt som jag inte hört förut. Roger Chapman låter nästan som Ian Anderson här och har inte lika mycket vibrato som vanligt. Härlig låt.
    2. Sandy Denny - Tänk vilket band Fairport Convention var. Både Richard Thompson och Sandy Denny (salig i åtanke) är/var ju nästan ännu bättre solo. Vilken sångerska Sandy Denny var.
    3. Can - Som sagt, jag har inte riktigt tagit in detta band, men jag gillar låten ju mer jag hör den. Lite magiskt utan att jag fattar hur.

    Bubblare: Jodå, Gong kunde lika väl varit trea.

    SvaraRadera
  5. Inget jag känner igen. Jo, Kinks förstås, gamla favoriter. Men just den här låten är inte bland de tre bästa på den här listan. Synd.
    1. Aphrodites child - faller för den apokalyptiska stämningen.
    2. Sandy Denny.
    3. Van Der Graaf - nej, just det, den var ju utom tävlan - jag som tänkte skaffa poäng till kursen.
    så det får bli:
    3. Kevin Ayers - den är så fånig så den är rolig så den är bra.

    SvaraRadera
  6. Ber att få annullera tidigare röstsedel. Såg just att Family fallit bort när jag sparade listan - så den har jag inte lyssnat på. Förrän nu. En klar etta.
    Nu vill jag lämna nya röster:
    1. Family
    2. Aphrodites child
    3. Sandy Denny

    SvaraRadera
  7. En underbar samling låtar Ingemar. Alla dessa plattor var standards i Uppsalas numera nedlagda musikaffär Musikörat som drevs av bland annat Peter Ericsson och Hans "kaipa" Lundin. Jag var stammis där och köpte alla nyremastringar och obskyra utgåvor som gavs ut, så i detta fall så behöver jag inte ha spotify för att lyssna nåväl, synd att vdgg inte var med i tävlingen, hade varit solklar etta isf.
    Här är mina röster:
    1. Family, kan inte vanligtvis med chapmans röst. Den här låten var ett fynd!
    2. Aphrodites Child, har alltid gillat den här plattan
    3. Gong

    SvaraRadera
  8. 5 av 6 aktivt röstande på poplistan gillar VdGG, Else-Britt så mycket att hon ska ta examen. Malin, rättning i ledet! :)

    SvaraRadera
  9. Jag älskar ju alla låtarna men tanken är att man skall rösta på sin egen lista eller hur.
    1. Can. Tycker nog att Oh Yeah är deras största stund. Jag försöker oftast trycka ner den gamla
    griniga gubben som finns i mig men visst var trummisar ballare förr alltså. Jaki Leibzeits trummande
    här är helt otroligt. Can var så oerhört rytmiska alltså, gitarrsolot måste också vara världens svängiaste.
    2. Jag vet inte men Kinkslåten är jag väldigt svag för och den har inte fått några poäng än så
    den får 2 av mig.
    3. Kevin Ayers. Lite fånig är den kanske.
    Roligt att så många gillar Familys "Life and ladies"

    SvaraRadera
  10. Ok, en finfin samling låtar, de två första platserna var självklara men grunnat lite på tredjeplatsen.

    1. Can. Världens kanske bästa band, världens - inga mjäkiga kansken här inte - bästa trummis.

    2. Kinks. Blir nostalgisk över tider jag aldrig upplevt. Ray Davies är Gud. Amen.

    3. Gong. Flumpellebandet per se. Virrigt, snällt och oskyldigt - i ordens alla goda bemärkelser.

    I övrigt: Kevin Ayers, en högst charmerande knasdandy. Tyvärr har han haft en benägenhet att skoja bort sin karriär. Inget ont i det, gillar hans lättsamma okynne. Ibland blir det dock för mycket. Ingemars låtval var också mitt i en halvfärdig 71-lista som denna omgång gjorde överflödig. Whatever... är inte en favoritskiva, men `strangers" är den den finaste studen på plattan. Kevin Ayers är för övrigt känd för sitt notoriska VdGG-hat. Hur detta artar sig läser man i trepoängskursen: "Ayers - VdGG: Anarkiernas Motpoler"

    Family: Har liksom Lasse svårt att komma förbi sångarens röst, även om låten är ok. En av, som det visade sig, två låtar jag inte hade hört tidigare.

    Sandy Denny: Finns ingen röst som berör mig så, hon kan få mig att hulka som värsta mjukisdjuret. Föredrar dock hennes sång i inramningen Fairport C, solomaterialet är svagare.

    Aphrodites: Nja, lite pretto. Grep inte tag.

    VdGG. Hade som sagt vunnit om den medverkat.

    SvaraRadera