torsdag 27 januari 2011

The Posies - ett av världens bästa powerpopband


Ja, jag står för den rubriken. The Posies ligger mig mycket nära om hjärtat. Bandet är helt klart ett av de absolut största i sin genre, ja över huvud taget faktiskt. De har en fin mix av ljuvliga melodier blandat med härligt brötiga gitarrer. Detta har jag inte minst märkt på deras livespelningar. Bandet är ju alltid i Sverige känns det som. Jag har i alla fall sett dem fyra gånger, tror jag. De var i Göteborg så sent som i höstas, men då "missade" jag dem. Bandet kommer från staten Washington i nordvästra USA. De två huvudmedlemmarna som allt rör sig omkring är Jonatahan Auer och Ken Stringfellow. Båda sjunger, spelar gitarr och skriver låtar. De började spela ihop 1988 och gav ut sitt första album "Failure" samma år. Skiva nr. tre, "Frosting To The Beater", är det albumet som fått bäst kritik. Det kom ut 1993. Även Lasse här på Poplistan rekommenderar skivan. Tyvärr har jag missat den och den finns (som de flesta av deras skivor utom den senaste) inte på Spotify. Skivan efter hette "Amazing Disgrace", 1996, och den införskaffade jag när den kom. "Please Return It" är en stor favorit där. Bandet har kommit och gått, Auer och Stringfellow har varit ute på olika soloturnéer ihop. Jag minns speciellt en akustisk konsert på Pusterviksbaren för cirka tio år sedan när de båda herrarna var ordentligt bladiga samtidigt som de var på ett väldigt spelhumör. De ville aldrig sluta spela och efter två timmars fnissande där de varvade bra och dåliga versioner av sina låtar, så tyckte jag det räckte. Såvitt jag förstod så höll de på minst en timme till... Men de andra tre gångerna som jag sett bandet har de varit taggade på rätt sätt. Inte minst utomhuskonserten på Hisingen för cirka 7-8 år sedan var en höjdare. Bandet har alltså precis kommit med ett nytt album, "Blood/Candy" och vars låt "Notion 99" gick vidare till semifinal på Poplistan 2011.

Just den låten är väl ändå bara en låt i mängden i bandets katalog. Här får ni ett smakprov på hur Posies kan låta när de är som bäst:

2 kommentarer:

  1. Nya skivan låter bra och jag tror att det kan finnas rejält med gömda skatter i deras (vad heter det på svenska) back catalogue. Skall kolla upp den.
    Den där akustiska spelningen på Pustervik var ju jag också på. Dom var väldigt packade alltså.

    SvaraRadera
  2. Packade och spelglada samtidigt. Jo, jag minns att stod ut någon kvart längre än du på denna fnissiga bakfyllespelning.

    SvaraRadera