Yes

Jag var länge skeptisk till gamla band som återförenades och drog ut på turné och spelade sina 20-30 år gamla låtar. Med viss tvekan har jag gått
på en del sånt dom sista åren och ett mönster öppenbarar sig. Jag skall ge några exempel:
Gong, Musikens hus sisådär 2002- lysande
Electric Prunes 2003-hur bra som helst
Soft machine London 2005(?)- Jättebra
Go-betweens London-bland det bästa jag sett
Van der graaf generator London 2008- så himla vackert.
Gamlingarna i de här banden, deras barn har växt upp och flyttar hemifrån,
allt bråk med dom andra i bandet är glömt och de gamla låtarna är balla
att spela igen.
Igår var det dags igen, Yes på lisebergshallen. Hur var dom? Fullkomligt
lysande naturligtvis. Stewe Howe ser ut som Ebenezer Scrooge från Dickens julsaga, Chris Squire som Kicki Danielsson och den nya sångaren
har lika mycket utstrålning som en schweitzerost men det gör ingenting för tillsammans har dom roligt. Chris Squire är centralgestalt på scenen, en riktig sång och dansman.
I april kommer Jethro Tull.

Läs även andra bloggares åsikter om musik